Vimmerby MS-föraren Martin Tildemyr slutade 21:a totalt och sjua i seniorklassen i årets upplaga av Novemberkåsan.
Foto: Privat
Tre förare från Vimmerby MS tog sig i mål i årets upplaga av Novemberkåsan som avgjordes i trakterna kring Knivsta under helgen. Martin Tildemyr lyckades bäst. Han slutade på 21:a plats totalt och sjundeplats i seniorklassen med tiden 9.34.56,08.
När Dagens Vimmerby pratar med Tildemyr vid 13-tiden på söndagen har han redan påbörjat resan hem till Vimmerby.
Hur mår du efter kraftprovet?
– Jag är för pigg. Jag sitter och kör hem till Vimmerby här nu, säger han.
Det är verkligen inte alla enduroåkare som sätter sig bakom ratten dagen efter att man har genomfört en Novemberkåsa.
Hur kommer det sig att du är så pigg?
– Jag gasade för lite, säger han och skrattar.
Bakom den skämtsamma kommentaren döljer sig två ordentliga krascher under det första nattvarvet.
– Först ramlade jag på sträcka två och körde i knät ganska bra, sedan fick jag styret som träffade ballen, magen och låret. Där gjorde jag två rejäla krascher.
"Fick dra ner på tempot"
Smärtan i knät satte tydliga begränsningar för fortsättningen av tävlingen.
– Det gjorde rätt ont i knät, så jag fick dra ner på tempot och kunde inte köra i det tempo jag ville. Jag kunde inte ställa mig upp ordentligt, utan jag fick sitta ner och åka mestadels.
För att kunna fortsätta tvingades han ta smärtstillande tabletter efter sträckorna.
– Jag fick ta värktabletter efter varje sträcka. Sedan började knät komma igång när man hade rört på det, även om det gjorde ont. Då började jag öka lite och tänkte att jag måste öka nu för att jag hade så mycket krafter kvar.
Hur mycket påverkade skadan ditt resultat?
– Jag kunde inte ligga i det tempo jag ville eftersom det gjorde så jäkla ont. Både när jag skulle sätta ner knät och när jag skulle ställa mig upp gjorde det ont. Då fick jag köra lite lugnare och bara rulla med så gott det gick.
Han är nöjd med sin insats trots problemen.
– Resultatet är bra och allt det där. Sedan är det klart att om jag inte hade kört i knät hade jag kanske kunnat öka lite mer redan på första nattvarvet.
”Det var blankis i spåren”
Årets Novemberkåsa bjöd på fyra dagsträckor och nio nattsträckor. En av de planerade nattsträckorna ströks eftersom tävlingen annars riskerade att bli alltför lång. Förhållandena var dessutom förrädiska. Förarna körde utan dubbdäck, något som ställde till stora problem när temperaturen sjönk.
– Det var väldigt fint här, men vi körde inte med dubbdäck. Det skulle vi nog ha gjort egentligen. Det var jättemånga som ramlade på transporterna, både följeåkare och åkare. Det var jättehalt och likadant ute på sträckorna.
Det var rena isgatan på vissa delar av banan.
– På åkrarna och på vissa partier i skogen där solen inte kom åt blev det blankis i spåren. Man fick verkligen vara med hela tiden när man körde och hålla i hojen.
Sju starter – sju målgångar
Klockan 04.45 på söndagsmorgonen gick Tildemyr till slut i mål. Därefter väntade arbete i depån, några timmars vila och prisutdelning klockan 10 innan hemresan kunde påbörjas.
– Vi åkte tillbaka till depån och plockade ihop allting. Sedan gick vi och lade oss en stund och väntade på prisutdelningen. Efter det åkte vi hem.
Det blev inte många timmars sömn?
– Nej, man får hålla sig vaken bara.
För Tildemyr var det här den sjunde Novemberkåsan i karriären. Hans facit är imponerande med sju starter och lika många målgångar.
Vad säger du om att ha klarat samtliga sju Novemberkåsor du har ställt upp i?
– Det är kul. Jag gillar det där när det är stökigt, bökigt, jobbigt och långt. Det ska vara så.
Förra året, när Novemberkåsan avgjordes i Vimmerby, stod Tildemyr över tävlingen. Han hade en viktig roll i arrangemanget som sträckansvarig för en av specialsträckorna.
– Vi hade sträckor hemma hos mig då, så jag var sträckansvarig på sträcka två.
Den här gången fick han återigen uppleva Novemberkåsan från motorcykelsadeln – och trots krascherna kunde han lägga ännu en fullföljd tävling till meritlistan.