Skribenten kritiserar Magdalena Andersson och Socialdemokraternas strateger.
Foto: Bildbyrån
I fyra år har Socialdemokraterna vid varje möjligt tillfälle stämplat den sittande regeringen som ”SD-regeringen” – med andra ord gjort detta till något som det svenska folket har vant sig vid och numer ser som en självklarhet.
Att SD skulle sitta i regeringen är inte längre något konstigt och inget man kan skrämmas med. Allt tack vare sossarnas eviga mantra.
I valrörelsen har S varnat för konsekvenserna om SD hamnar i regeringen – trots att man under de senaste fyra åren har gjort folk vana och bekväma med att det är S som redan i dag styr regeringsarbetet. Så vad skillnaden mot hur det kommer blir? Vem kan bli skrämd?
*
Man skulle vilja tränga sig in i den partistrategs hjärna som tyckte att det verkade vara en smart idé att ha ”12 SD-ministrar” som största hotargument, när man själva under fyra års tid har vant befolkningen vid just ”SD-regeringen” och därmed SD-ministrar. Återigen. Vem ser det som något nytt och hotfullt i dag?
Kanske är det samma partistrateg som tyckte att det var en briljant idé att under samma fyra år lägga sig så nära Tidögänget i de flesta frågor att vänstersossar flyr hals över huvud till V och MP eftersom de inte ser någon skillnad på socialdemokratisk och borgerlig politik längre.
Och förmodligen är det samma strateg som har gett Magdalena Andersson rådet att absolut inte berätta för nån vem hon vill regera med. Detta har fått till följd att alla högersossar flyr till C eller Tidö eftersom risken fortfarande är uppenbar att en röst på S i detta val också är en röst på det parti vars förrförra partiledare benämnde sig kommunist, vars ungdomsförbund i sitt principprogram definierar sitt slutmål som ”ett kommunistiskt samhälle” och dessutom driver en verklighetsfrånvänd och rent skadlig politik.
Annons:
Avsändare: Centerpartiet i Kalmar län
*
Enligt onsdagens Novus-undersökning ligger nu stödet för Socialdemokraterna på runt 25 procent. Men raset lär inte stanna där. Kvar är så klart de gråsossar som alltid har röstat på S och som kommer att göra det oavsett.
Men fortfarande finns det alldeles säkert en stor rörlig och tänkande del kvar, som mycket väl kan välja en annan riktning under de sista tio dagarna.
Förvirrad