Man inför ”prislappsmodellen” i den kommunbudget man nu arbetar med. ”Prislappen” är satt av jämförbara kommuner, dvs vad en elev ska kosta, vad en hemtjänst ska kosta etc. – det är priset alla jämförbara kommuner betalar i snitt.
När Vimmerby nu inför detta kommer man att upptäcka att skolan är kring 25 miljoner kronor för dyr och socialverksamheten 35 miljoner för dyr. (Jag rundar av beloppen eftersom de varierar över tid.) Man ska alltså ta bort cirka 60 miljoner kronor i sin budget för att hamna på den nivå andra kommuner presterar sin välfärd på. De är i sken av detta man ska se skoldebatten, hemtjänsttimmar, äldreboenden etc.
Lägg därtill då de krav som nu kommer att komma från Vimmerby Hockey.
***
Anläggningskostnader är den stora utgiften i budgeten för medelstora och stora föreningar. För hockeyn är det en särskilt hög driftkostnad.
Statens stöd till idrotten ökade kraftigt under coronapandemin men är tillbaka i den gamla, sakta, sakta stigande trendkurvan. Från 2006 till 2023 har stödet ökat från 1,5 till 2,2 miljarder kronor.
Man kan tycka att stat och kommun borde se idrotten och föreningslivets starka kraft i skuggan av gängkriminalitet och brottslighet.
Föreningar med anläggningar är tvingade att ha en kommunal medfinansiering. Det är i princip omöjligt att klara kapital- och driftkostnader utan en kommunal medfinansiering.
Den payoff föreningslivet ger är leverans av goda samhällsmedborgare, som med ansvar, moral och energi deltar i vårt gemensamma samhällsbygge till vårt gemensamma bästa. Föreningslivet skapar sällan eller aldrig destruktiva krafter, istället är det tvärtom; kamratskap, gemenskap och delaktighet, oavsett om man jobbar i en styrelse, som ungdomsledare, materialförvaltare eller spelare – alla är lika viktiga för en bra helhet.
Föreningslivet i Vimmerby är en lika stor välfärdskraft som skolan och den sociala omsorgen – ändå har den inte ens en egen nämnd, en minimal budget och föreningarna får ta med sig tiggarstaven vid besök på kommunen.
Jag kan tycka att inte minst staten borde ge kommunerna att möjlighet att klara sina åtagande i denna välfärdssektor.
***
Frågan är om man kan sätta prislappsmodellen på en fritidsverksamhet. Hur mycket pengar lägger andra kommuner på sina idrottsföreningar?
Om vi tar hockeyn som exempel, så kan man knappast jämföra de andra lagen i hockeyallsvenskan med Vimmerby, som är en liten kommun med problem att ens klara driften, än mindre att klara nyinvesteringar.
Så om Vimmerby hockey ska få en ny hall, alternativt få den befintliga renoverad (och godkänd) handlar det om att få ihop finansiella och ideella krafter, och se vad det räcker till.
Vi kommer säkert att få se höjda priser både på platser och reklam. Men det räcker inte långt. Ska vi få ett hockeylag som biter sig fast i Hockeyallsvenskan så måste klubben, kommunen och sponsorerna gå samman i en gemensam insats, vi pratar om miljontals kronor.
Det första problemet får kommunalrådet Helen Nilsson (s) när först brandmyndigheten begär sitt första möte, därefter ligans gubbar som vill göra en gemensam besiktning av hallen…och därefter när publiken strömmar till och vill ha allt i sin upplevelse; servering, pub, bra sittplatser, etc.
***
Ishockey är en miljardsport.
De 14 SHL-lagen omsatte den gångna säsongen över en miljard kronor. De rikaste klubbarna når över 200 miljoner medan exempelvis Oskarshamn sannolikt inte nådde 100 miljoner den gångna säsongen.
Löner i hockeyallsvenskan: 20.000-80.000 i månaden senaste säsongen. Extraordinära spelare i framgångsrika topplag kan dock ligga på 100.000-200.000 kronor i månaden. Då räknas också bonusar och olika sponsorsamarbeten in. Lönerna handlar i allra högsta grad om föreningens resurser. Till försvar för de höga lönerna kan man tillägga att karriären kan vara kortlivad plus en försakelse om allt annat i livet. Hockey kräver tid, även för en medioker talang.
Föreningens ekonomi hänger starkt samman med lagets prestation – även om årets starka VH- lag nu lever lika mycket på ett stort klubbhjärta, som på spelarlönen.
***
Vimmerby Hockey kan räkna med 6 miljoner kronor från TV-intäkterna till ligan. Det avtalet löper till säsongen 2025-2026.
Nu undrar man givetvis vad TV 4 kräver för arrangemang i hallen för att deras kameror ska fungera som bäst? Hockeyettans sändningsförutsättningar kanske inte räcker?
Hänger Vimmerby kvar några säsonger ökar givetvis den delen av intäkterna.
Vad betyder besök av storlag som Mora, Södertälje, Björklöven och Djurgården/Brynäs för publikintäkterna? Räcker Vimmerbys åskådarplatser till? Givetvis beror det också på Vimmerbys framgångar – i Västervik blev publiksnittet inte högt den gångna säsongen på grund av att man var ett bottenlag.
***
Bussresorna lär fortsätta. Hotell för de längsta resorna. Annars gynnas man av att många av lagen ligger nära.
Publikintäkter då? Jo, intresset i Vimmerby kommer att öka. 1000 personer som ungefär varit toppen den gångna säsongen (oräknat sista hemmamatchen) blir förhoppningsvis en bottennotering nästa säsong. Vimmerby-hallen tar inte mer än 1.750 åskådare och snittet i Allsvenskan är betydligt högre. Västervik hade dock ett snitt på 942 och var tillsammans med Almtuna i särklass sämst. Med Vimmerbys trogna publik som nu är mer nyfikna än någonsin, så ska man inte hamna där. Djurgården var bäst med 6400 i snitt på Hovet. I det perspektivet kan man nog döpa om Tigerkulan till Grävlingsgrytet – för det blir trångt om utrymmet när namnkunnigt motstånd kommer.
Vi kan ju vänta oss publiktoppar i de många derbyna med Oskarshamn, Nybro och Kalmar. Publikt väntas nog Vimmerby få in mer intäkter, eftersom vi kan vänta oss högre priser på både ståplats och sittplats.
***
Ett sådant historiskt ögonblick vi hade i lördags kommer få ett omfattande efterspel nu, både för sponsorer, kommunen och klubben.
Här gäller det för alla ha en professionell inställning. Vimmerby kommer att få Tv-tid i en omfattning man aldrig varit i närheten av. Media i övrigt kommer att skriva Vimmerby tusentals gånger – vad är det värt för alla inblandade?
Kan attraktionskraften öka så har vi alla i kommunen nytta av det. Man kan konstatera att Vimmerby Hockey har gjort en massiv insats för vår kommun. Vi måste vara med och betala för det och också investera i det som kan komma framöver.
Kan laget hålla sig kvar med en god ekonomi, är nyttan nästan omätbar på alla områden man mäter.
Det behövs en hel del kloka huvuden i den grupp kommunen, näringslivet och hockeyklubben nu måste sätta samman.
Micael Glennfalk
Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna.