Susanne Mjösberg sitter fortfarande fast i en svår sits.
Foto: Simon Henriksson
Vi bestämde oss för att kolla hur läget förändrats under de många månader som gått. Men vi börjar med lite bakgrundshistoria. Hösten 2021 hade Susanne Mjösberg precis köpt en tomt på Nosshult av kommunen.
I mars i år hade allt blivit en enda stor mardröm. Hela världen har förändrats under tiden och Susanne Mjösbergs situation är radikalt förändrad. Med indraget lånelöfte riskerade hon istället vite när kommunen vägrade häva tomtköpet.
Tiden har gått, men läget för henne har inte förändrats särskilt mycket till det bättre.
– När det var dags för vite var jag i kontakt med kommunen igen. Jag tycker ju att man ska vara rädd om sina kommuninvånare, men när jag ringde visste jag inte att de redan skickat ut papperet om vitet. I den vevan hade jag en köpare också, men de har backat efter det. Det var en tysk familj som tyckte det var för dyrt med räntorna nu, berättar hon.
Men Susanne Mjösberg lyckades få förlängning på ett år och har därmed lyckats skjuta problemen framför sig.
– Jag lyckades få det förlängt, men precis innan där mådde jag ganska dåligt när jag tänkte på det. Jag var rätt livrädd för vitet och då visste jag inte ens att brevet om vitet låg där i brevlådan. Nu är jag rädd för vad som ska hända om ett år.
"Dröm jag hade"
Vitet är lika mycket som köpeskillingen. Det handlar alltså om 280 000 kronor.
– Det enda hoppet jag har är att få tomten såld. Jag köpte för 280 000 kronor, men har sänkt den till 200 000 nu. Ibland tänker jag på vad kommunen skulle säga om jag erbjuder mig att bara ge dem tomten, för att slippa vitet. Det här var en dröm jag hade som inte gick vägen.
Hon har också, främst nu i efterhand, reagerat på att det är så pass kort byggnadstid.
– Inom två år är ganska kort tid. Jag vet att det ofta är fem år och att Västervik har mycket längre tid än Vimmerby tills man sätter spaden i backen.
Hur gör du med det här nu?
– Det är tuffa tider och det händer mycket i världen. Det är absolut inte aktuellt att jag själv bygger på tomten. Jag kommer göra allt för att få det förlängt igen.
Många reaktioner
Reaktionerna från andra som läst hennes historia har varit många, berättar hon.
– Jag får ofta frågor kring hur det har gått och det kan vara när som helst. När jag är på jobbet eller i affären. "Det är för jävligt att man gör så mot kommuninvånarna" är den vanligaste reaktionen.
En annan ville köpa till hennes tomt för att göra sin större.
– Men så kunde man inte göra. Varför inte? Som det är nu blir det aldrig något där. När jag betalat vitet, så är det min tomt och då kommer den stå där tom. Då är det väl bättre att någon får köpa den och ha en större tomt. Jag hörde av en kollega att man varit mycket smidigare i Västervik. Där var det två grannar som köpte en tomt emellan sig gemensamt och delade på den. Men här är det som att man bara bestämmer sig för att sätta sig på tvären.
HÄR kan du läsa det ursprungliga reportaget från tidigt i våras och HÄR om hur kommunens syn på situationen.