Rektorn: ”Det kommer bli omöjligt att följa skollagen”

I lördags avslöjade Dagens Vimmerby att grundskolorna i Vimmerby drabbas av nedskärningar i höst. Omfattningen på reduceringen på Vimarskolan är emellertid klart högre än vi berättade i lördags.

Enligt rektorn Pernilla Begu kommer minst 5,46 tjänster behöva skäras bort från högstadiet på skolan. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av alla tjänster på enheten. 

– Det här kommer bli väldigt väldigt tufft. Jag ser det som omöjligt att jag ska kunna följa skollagen. De elever som har rätt till särskilt stöd kommer jag inte kunna tillgodose med de här siffrorna.

”Skrämmande”

Begu ser följande konsekvenser: 

• Elever med särskilda behov kommer inte få dem tillgodosedda.
• Större elevgrupper. 
• Mer undervisningstid för lärarna.
• Fler lärarlösa lektioner då vi inte kommer ha råd att ta in vikarier
• Sämre arbetsro och studieresultat.  

– Det var en sak att se budgetsiffrorna, det var mycket nog, men när man började räkna på kostnader och intäkter som uteblir och såg 5,46 tjänster så är det skrämmande. Kostnaderna som tillkommer är kostnader för lagstadgad verksamhet som exempelvis lovskola. Det finns inget tillskott i budgeten för utökade kostnader. När man tittade på siffrorna fick man en chock. Jag har ett arbetsmiljöansvar mot elever och lärare och det kommer bli bekymmersamt att ta det ansvaret.

Större elevgrupper

Rektorn har ännu inte berättat om nedskärningen för lärarna på skolan.

– Jag har inte presenterat den här siffran fullt ut. Vi kommer sätta oss ned på onsdag och då kommer vi att göra en konsekvensanalys av det här.

I dag har Vimarskolans högstadium fyra parallellklasser i varje årskurs. Med den nya fördelningen blir det med största sannolikhet tre framöver.

– I dag har vi 22-23 elever per elevgrupp och när vi slår ihop det blir det säkert 30 elever. Naturligtvis kan det påverka arbetsron och resultaten. Lärarna får också ökad undervisningstid i ett sådant här läge och det ger mindre tid för det trygghetsskapande arbetet med att vara tillsammans med eleverna i korridoren och i cafeterian. Vissa lärare har i dag en timme schemalagd för att de är med i likabehandlingsteamet och såna saker kommer förmodligen behövas plockas bort helt och hållet. Vi kommer inte ha tiden att hantera vårt likabehandlingsarbete på det sätt vi gör idag och det känns väldigt tragiskt. Vi har kommit en bra bit på vägen med studiero och trygghet och ökad måluppfyllelse, men nu befarar jag att det blir en negativ trend. 

Flera skäl ligger bakom

Skälen till den stora konsekvensen för Vimarskolan är flera:

• Minskade resurser per elev.
• Extrapengar för nyanlända försvinner.
• Resurserna för elever med assistans fördelas generellt.
• Prao införs. 
• Inga medel för lovskola. 
• Lågstadiet prioriteras för att kommunen ska få del av statliga medel.

– Det är många delar i det här. Jag måste lägga undan pengar för den lagstadgade lovskolan och får inte migrationspengar längre. De nyanlända har fått asyl och det genererar inte längre några pengar, även om eleverna finns kvar och behoven kvarstår. Av de 5,46 tjänsterna försvinner två på grund av migrationspengarna. Hur kostnaderna kommer att se ut för praon är i dagsläget oklart men tydligt är att det blir en kostnad då praon enligt Skolverket ska ligga utöver timplanen. Den tid som eleverna är på prao ska tas igen övrig tid. Det gör att ytterligare lärarresurser behövs eller att lärarnas undervisningstid ökar ytterligare.

"Känns svårarbetat"

Fördelningen av resurser för assistenter tar inte hänsyn till behoven för de respektive enheterna.

– Vi har flera elever med fysiska handikapp som är i behov av elevassistenter. De kan jag inte plocka bort och då blir det lärartjänster som ryker istället. Oavsett om jag får elever från en annan skola som har behov av assistent så har jag bara en fast summa för elevassistenter. Resurserna följer inte med den elev som flyttar. I det läget kan det bli så tokigt att jag måste ta av lärarresurserna. 

Hur ser du på att det fungerar så? 

– Det känns svårarbetat. Det skulle kännas naturligare om resurserna fördelas utifrån behov.

”Jättetragiskt”

Regeringens lågstadiesatsning kräver att kommunerna tillskjuter medel till lågstadiet.

– Här i Vimmerby har man valt att ta de pengarna från mellanstadiet och högstadiet och lagt dem på lågstadiet.Man har minskat resurserna för högstadiet för att få statliga medel för lågstadiet.

Begu är mycket orolig för nästa läsår: 

– Som jag ser det kommer det bli omöjligt att följa skollagen. Det är jättetragiskt att man inte kan tillgodose barn med särskilda behov och som har rätt till stöd. Mitt statliga uppdrag att tillse att vi lever upp till skollagen blir omöjligt att kombinera med mitt kommunala uppdrag att hålla budget.