Under hösten 2021 granskade Dagens Vimmerby den senaste upphandlingen kring ledarskapsprogrammet från 2020. Granskningen visade att ledarskapsprogrammet, som upphandlats 2012, 2016 och 2020, endast fått ett anbud vid samtliga tre tillfällen.
Det är från samma företag som kommundirektör Carolina Leijonram anlitat i drygt 15 år. Vår granskning visade att kraven som kommunen ställt är en kopia av de kvalifikationer som finns på konsultens CV. Kravställningen fick hård kritik från flera av de övriga företag som hämtade hem underlaget för att eventuellt lämna anbud.
I vår enkät svarade många av företagen att kraven var alldeles för snäva och inte stod i proportion till upphandlingens syfte. Ett flertal ansåg att upphandlingen var vinklad mot en leverantör.
Efter artiklarna tillsatte kommunstyrelsen en oberoende utredning som skulle granska förfarandet. Den har genomförts av EY och låg på kommunstyrelsens bord vid det senaste sammanträdet.
Kommunen beskriver i ett ställningstagande att resultatet av granskningen visar att hela processen kring upphandlingen skötts helt enligt de riktlinjer och krav som finns.
"Vi har fullt förtroende för de personer som är engagerade i ledarskapsprogrammet, de som genomfört upphandlingen, kommunledningen som vårdar och utvecklar programmet och upphandlad avtalsleverantör", skriver man i ställningstagandet som hela kommunstyrelsen ställt sig bakom.
Går inte vidare med någon rekommendation
EY:s granskningsrapport, som du kan läsa mer detaljerat om HÄR, kommer fram till tre rekommendationer för kommunen. Det handlar om följande:
* För att säkerställa att det inte föreligger någon privat relation mellan Kommundirektören och Konsulten samt för att säkerställa att frågor inte inkommit och besvarats utanför TendSign, rekommenderar EY Kommunen att genomföra e-postgranskning.
* Inkludera upphandlingarna 2012 och 2016 för att analysera likheter/skillnader och därmed ges möjlighet att dra slutsats huruvida upphandlingen var riktad till Arbetscoaching.
* Inkludera en kontroll av intressenterna i syfte att identifiera vilka det var som visade intresse och varför de valde att inte lämna anbud.
Kommunen går inte vidare med någon av de tre rekommendationerna. När det gäller punkt ett och två säger kommunalrådet Jacob Käll så här:
– Vi kommer inte gå vidare med de rekommendationerna.
När det gäller den tredje rekommendationen kommer man gå vidare med det generellt.
– Vi har länge sagt att vi har ett för lågt antal anbud och behöver titta på hur och varför det kommer sig att intressenter inte offererar.
Vad är poängen med granskningen om ni inte följer dess rekommendationer?
– Poängen är att vi begärt en granskning och anser oss ha fått svar på det. Vi behöver inte mer granskning för att känna oss säkra.
Varför vill ni inte att man går till botten med det?
– Vi tycker att man har gjort det. Vi har själva tittat på hur andra kommuner upphandlat och tycker den här granskningen är att göra det. Det är tillräckligt för att vi ska göra det här ställningstagandet.
Av tre rekommendationer går ni inte vidare med någon. Är det att gå till botten med ärendet?
– Det tycker jag.
Få anbud generellt
Rent generellt tycker Jacob Käll (C) att granskningsrapporten inte pekar på att några felaktigheter har begåtts och säger att det är "bra".
Är det din korta slutsats?
– Ja.
"Kommunen uppger att de inte finner ska-kraven ovanligt specifika och att upphandlingen hade sett likadan ut om man gjort om det idag igen. Bedömning av kraven har inte ingått i vår granskning", skriver EY.
I rapporten framgår det att kommunen borde ha gjort mer för att erhålla offerter från fler leverantörer och gynna konkurrensen. Vid den stora pressträffen i höstas sa du att ni ville ha fler anbud. Varför har ni då inte gjort om upphandlingen?
– Det här är något jag konstaterat rent generellt. Överlag har vi alldeles för få anbud och det jobbar vi med. Den skulle ha gjorts om ifall det var ett dåligt anbud och om det var ett anbud som inte uppfyllde ska-kraven. Det här var ett anbud som uppfyllde ska-kraven och då fanns inte skäl att avbryta den. Vi jobbar med frågan och har mycket dialog med inköpscentralen. Det här är ett generellt problem i Sverige och var fjärde eller var femte upphandling slutar med endast ett anbud.
Det står att kommunen borde gjort mer, men ni har inte gjort om den. Då har ni väl inte gjort mer?
– Jag ser det som ett generellt påstående och inte bara om det här. Vi har handlat upp företagshälsovård och hade där en leverantör som uppfyllde ska-kraven. Då gör vi inte om det. Vi hade en annan upphandling om ett HR-system och där fick vi endast ett anbud och det anbudet uppfyllde inte ska-kraven. Den upphandlingen gjordes om. Det är svårt att avbryta när det finns en leverantör som levererar enligt kravspecifikationen. Generellt behöver vi dock göra mer.
Ni har avgränsat uppdraget till att inte inkludera tidigare års upphandlingar från samma leverantör. Därför har EY inte kunnat göra någon analys på skillnader och likheter. Varför?
– Vi har valt att granska den upphandling som nuvarande kommunstyrelse är ansvarig för.
Men då har de ju inte kunnat göra några analyser på skillnader eller likheter?
– Deras uppdrag är att titta på om den här upphandlningen har följt regelverket. Det konstaterar de har gjorts och det var vår fråga.
Så det var inte relevant anser ni?
– Nej, vi ville ha en granskning på det vi var ansvariga för.
Det har inte, i deras uppdrag, ingått att granska om upphandlingens ska-krav är rimliga. Är inte ska-kraven hela grejen – eftersom det vi fått fram pekar mot att man anpassat detta efter just Arbetscoachnings kvalifikationer?
– Vad vi vill titta på är att vi följer regelverket och det säger de att vi gör. Det här med rimligheten... Hade de varit orimliga och lagvidriga hade de påtalat det. Vi har tittat på andra som upphandlat och vi ser att det är många inom vår sektor som upphandlat liknande program med samma krav på kapacitet, kompetens och kvalitet. Jag menar att det inte ger oss mer att fördjupa oss ytterligare.
De har ju inte granskat om ska-kraven är rimliga?
– Nej, men de har granskat om uphandlingen gått rätt till enligt LOU och de säger det att de har gjort.
Själva grejen med ska-kraven var ju att vi i vår granskning visade att den var anpassad efter Arbetscoachnings kvalifikationer?
– Som vi sagt innan och fortfarande säger: det är många leverantörer som har den här kompetensen. Tar vi den här leverantören så jobbar många andra kommuner också med den här kompetensen. Andra med samma kompetens offererar detta och vi har tittat på exempelvis Uppsala och Borlänge. Det är andra med samma kompetens och vi bedömer att det är rimligt.
Blir inte hela det här som att få kritik för en spade, men utreda hur krattan tillverkats? Är det inte helt irrelevant när man inte tittat på ska-kraven?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har följt regelverket och det konstaterar också EY.
Varför inte utreda om ska-kraven är rimliga?
– Vi anser att de är rimliga. Det är inget unikt med de här kraven. Det är många skulle kunna leverera det.
Flera i branschen ansåg att kraven inte var rimliga. Varför då inte utreda det?
– Hade vi ställt orimliga krav hade vi inte följt regelverket. Vi får inte göra det. LOU har som syfte att hålla ordning och reda på det här och EY säger att det här har gått till enligt regelverket.
Samtidigt har de inte tittat på ska-kraven som andra i branschen reagerat på och inte ansåg var rimliga?
– Vi har inte fått de synpunkterna. Vi har tittat på att de uppfyller kraven och många leverantörer kan uppfylla de här kraven.
Ser du något bekymmer med att de här ska-kraven fick kritik av andra för att vara skräddarsydda, samtidigt som många tagit hem underlaget men endast ett anbud lämnats in?
– Det jag ser som ett bekymmer är att endast ett anbud kom in. Det är ett bekymmer vi jobbar med och som gäller rent generellt.
"Kan inte få ut mer"
EY skriver också att de gav kommunen möjlighet att "genomföra e-postgranskning i syfte att identifiera eventuell otillåten korrespondens med leverantör under upphandlingsförfarandet. Kommunen valde att inte att inte utnyttja optionen.
Av en e-postgranskning och/eller IT-forensisk granskning av mobiltelefon skulle vi eventuellt kunna identifiera om personliga relationer föreligger mellan Kommunen och Konsulten. Kommunen har satt ett takpris på uppdraget, varför EY ha behövt begränsa omfattningen av vår granskning", skriver man.
– Dagens Vimmerby har försökt begära ut e-posthistoriken och det fanns inget att lämna ut. Gamla mejl tas bort ur systemet och det går inte ut att få ut mer än ni har fått, svarar Jacob Käll.
Men EY skriver att ni inte utnyttjat en option och att de kunde ha gjort det?
– De kan inte få ut mer än ni fått ut.
EY skriver att de inte kan bedöma deras relation. "Vi kan inte bedöma om de är privata vänner", skriver man. Blir inte det ett problem för vilka slutsatser man kan dra av hela rapporten?
– Carolina har inte varit delaktig i handläggningen, så jag tycker inte att det har någon betydelse. De pekar inte på någon relation, utan de kan varken bekräfta eller dementera det.
Då pekar man väl inte något håll?
– Hade det funnits en vänskapsrelation borde de ha sett det i sin granskning.
De har ju inte kunnat utnyttja optionen för att kunna titta närmare på det?
– De kan inte få ut mer än det ni fått ut.
Vi är nog oense om betydelsen av att varken kunna bekräfta eller dementera. Då kan man inte peka i någon riktning, menar jag.
– Okej. Du får tolka det så.
Men du tycker att det pekar i någon riktning?
– Nja. Men det pekar inte mot att det här har gjort att upphandlingen inte gått till enligt regelverket. Då ska de säga det i granskningen och det har de inte gjort.
Men det kan man ju inte, om man varken kan bekräfta eller dementera?
– Jag tror inte jag kan utveckla det mer. Det är deras beskrivning och ståndpunkt av det.
"Grundfrågan för oss"
Kommunen skriver följande i sitt ställningstagande:
"I konsultrapporten finns det en option om att fortsätta att gå längre tillbaka och titta på ännu äldre upphandlingar. Vi anser att alla olika perspektiv har varit uppe för transparant genomlysning, granskning, diskussion och värdering. I trygghet av att vi har ett utvecklande ledarutvecklingsprogram avstår vi från den optionen och väljer att gå vidare framåt. Vi har fullt förtroende för de personer som är engagerade i ledarskapsprogrammet, de som genomfört upphandlingen, kommunledningen som vårdar och utvecklar programmet och upphandlad avtalsleverantör".
Hur kan ni anse att det varit transparent och granskande när man inte fått gå tillbaka längre?
– Det har varit transparent i den del vi beställt uppdraget kring och det är det som vi har ansvar för. Det är den upphandling vi har tagit beslut om. I den delen har det varit transparent och att titta på andra saker var inte uppdraget.
Varför avgränsa uppdraget?
– Vi har inte ansvaret att granska vad tidigare kommunstyrelser har gjort. Det är där vi har ansvaret som kommunstyrelse och det är den här upphandlingen vi som kommunstyrelse formellt tagit. Vi har ställt frågan om upphandlingen gått till enligt regelverket för LOU. Det är grundfrågan och den viktiga för oss.
De har inte kunnat analysera likheter och skillnader med tidigare upphandlingar, för att kunna se om den var skräddarsydd vilket vissa i branschen hävdar?
– Det är inga signaler vi har fått in eller som de påstår i sin granskning. Det tycker jag att en granskare ska kunna göra. Det man har tittat på är om det är möjligt för andra att offerera och det kan vi konstatera. Många har de här kompetenserna som just den här leverantören också har.
Kan man se att ni valt att inte utnyttja de här optionerna som att ni inte går till botten med det här eller mörkar något?
– Vi mörkar inte. Det är därför vi gjort en granskning, jämfört med andra kommuner och talat med fackliga organisationer och andra.
Tror du kommuninvånarna tycker att ni gått till botten med det här?
– Det kan jag inte bedöma.
Kommundirektör Carolina Leijonram har tidigare förnekat att hon har en privat relation med konsulten.