Oklart om löftet kring skolorna gäller: "Klart det låter märkligt"

När S, C och V presenterade sitt nya styre i höstas var det en fråga man ville städa bort. Det skulle inte läggas ned några skolor av ekonomiska skäl under deras tid vid makten. 

Nu har majoriteten i barn- och utbildningsnämnden ändå tagit beslut om att en utredning av skolstrukturen ska utföras, som en del i en omfattande handlingsplan för att komma till rätta med det stora underskottet. 

– Det ekonomiska läget gör att vi måste titta på allting. Vi har en så pass pressad ekonomi att vi inte kan lämna den punkten, i alla fall inte från barn- och utbildningsnämndens sida. Det är inte vi som tar beslut om någon nedläggning av skolor utan det gör kommunfullmäktige, säger nämndens ordförande Peter Karlsson (C).

Han är också tydlig med att en utredning av skolstrukturen kan innebära andra förändringar. 

– Det skulle kunna innebära ett högstadium istället för två, andra neddragningar eller att man gör något inom rektorsområdena. 

Är det mer troligt?

– Jag kan inte säga något om det nu. Vi har beställt en utredning och vill se vad den visar. 

Blir inte det här märkligt utifrån att ni slogs för landsbygdsskolorna i opposition och att ni gav det här löftet i höstas?

– Det är märkligt, jag håller med dig fullständigt. Men vi måste vända på alla stenar och vi vet inte vad utredningen kommer fram till. Vi kan inte säga att vi inte rör någon fråga nu, för så illa är ekonomin. 

Borde ni ha aktat er för att utfästa sådana löften?

– Det borde man, det var onödigt. Men vi hade heller ingen aning om det här läget. Jag tror inte man förstår hur illa det är. Jag läste att du intervjuat en rektor och att hon inte förstod hur det skulle gå till. Vi har tittat på allt. Jag är uppgiven över läget. 

Brännebro har tappat mest över tid

Av de skolor som var hotade för åtta år sedan är det ingen som får några dramatiska förändringar de kommande åren. Djursdala och Tuna tappar enligt prognosen när året blir 2027. Brännebro skola i Gullringen ökar något fram tills dess, men är samtidigt den skola som tappat mest över tid. 

Dagsaktuella siffror visar att Brännebro har 33 elever. 2027 kommer man ha 36 elever. År 2000 hade Brännebro ett helt annat läge med 94 elever. 

– Det är klart att den har tappat många elever över tid. 

Skulle den vara mest aktuell i sådana fall?

– Vi har beställt en utredning och det rör ingen speciell skola. Allt vi gör kommer handla om att ha barnen i första rummet. Det ska vara en bra utbildning och klarar vi inte personalförsörjningen då måste vi göra något. Behörig personal är ett ständigt problem över hela landet. 

Men det är Brännebro som tappat mest över tid?

– Jag säger inget om det, utan vi har beställt en utredning. Mer än så är det inte. 

Vore det inte ett stort svek mot väljarna om ni lägger ned en skola?

– Jag håller med dig, det vore det. Men det här ekonomiska läget kunde ingen vara beredd på. Vi kan inte bara lämna någon fråga och nu har hela kommunen det jobbigt ekonomiskt. Jag förväntar mig besparingar från socialen och kommunstyrelsen. Vi får inget stöd från regeringen och jag undrar vad Gudrun (Brunegård) och Marie (Nicholson) gör? 

Ser du en risk för att det blir en väldigt orolig stämning? 

– Klart att det här skapar oro. Det är ju inte bara skolstrukturen som vi ska titta på, utan att vi ska utreda att Campus ska läggas ned skapar en jätteoro. Det skulle drabba väldigt många. Det här är besparingar vi inte vill göra och det är väldigt jobbiga beslut. 

När kan den här utredningen vara klar?

– Jag är tveksam till om det kommer redan till nästa nämnd i juni. 

Vår tidning har under dagen sökt kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S). HÄR kan du läsa vad Lars Johansson (V) säger.