Utredningen kring förskolestrukturen är inte lika omfattande som den kring grundskolorna. Förskoleutredningen är på 53 sidor och tittar på om det är möjligt att avveckla förskolorna i Gullringen, Djursdala, Rumskulla och Tuna.
Alltså precis samma orter där den andra utredningen tittat på om det är möjligt att lägga ned skolorna.
Nu har Dagens Vimmerby också gått igenom utredningen av förskolorna. I den framgår det att totalt 92 barn mellan ett och fem år är inskrivna på någon av de fyra förskolorna. Flest barn finns på Junibacken i Tuna, där det går 30 barn.
Det är så pass många barn att den egna lokalen inte ens räcker – femåringarna får hålla till i en lokal inne i skolan.
På Mosippans förskola i Gullringen går 24 barn, på Backsippans förskola i Djursdala är det 21 barn och på Rumskulla förskola är det 17 barn.
Så ser framtiden ut
När det gäller framtiden ser det ut som att barnantalet på förskolan i Djursdala ska öka något kortsiktigt, men börja sjunka igen efter 2024. Från 2028 och framåt ser barnantalet, enligt prognoser, ut att vara ganska stabilt.
I Rumskulla ser barnantalet ut att sjunka något fram till 2026 och därefter öka något. Från 2028 och framåt ser barnantalet ut att vara ganska bestående, enligt utredningen.
Vad gäller Gullringen pekar prognosen mot att barnantalet sjunker något fram till 2026 för att sedan öka något. Från 2028 ser barantalet ut att ligga relativt stabilt.
Gällande förskolan i Tuna ser det ut som att barnantalet ska öka något fram till 2027. Enligt utredningen väntas barnantalet, efter att ha stigt något, ligga på en stabil nivå flera år framåt.
Kan få 2,7 mil i enkel resa
Om förskolorna i Tuna, Djursdala och Gullringen läggs ned får inte hela barngruppen plats på det närmaste alternativet. För Tuna är det Kottens förskola i Frödinge och för Djursdala och Gullringen är det Björkkullens förskola i Södra Vi.
Vid Kottens förskola skulle en eller ett par paviljonger behöva placeras för att kunna inrymma alla barn i Tuna. I Gullringen och Djursdala är scenarierna ungefär detsamma.
Den enda förskola som skulle kunna rymma hela grupperna från de tre nämnda förskolorna är den nybyggda förskolan i Nybble. Men dit är det 2,3 mil enkel resa för barnen i Tuna och två mil respektive 1,5 mil för barnen från Gullringen och Djursdala. När det gäller Gullringen bedöms också ett möjligt scenario vara att vårdnadshavare önskar förskola i en närliggande kommun, exempelvis Kinda, om man arbetspendlar åt annat håll än Vimmerby. Samma scenario finns för barnen i Tuna och Rumskulla, där man i det senare fallet nämnder närheten till Mariannelund och då Eksjö kommun.
Det närmaste alternativet för barnen på förskolan i Rumskulla är en förskola i Vimmerby stad. På en sådan enhet kan man ta emot barnen utan paviljonglösningar eller utbyggnad – men det gäller då inte hela barngruppen. Enda möjligheten för att hålla hela barngruppen intakt är även där Nybble.
Men resvägen dit är hela 2,7 mil – enkel resa – för vårdnadshavarna och barnen.
Om inte det blir så kommer barngrupperna splittras och alla får inte med sig en känd pedagog sedan tidigare.
Så mycket kan sparas
Utredningen kring förskolorna visar att en avveckling av samtliga fyra skulle kunna ge en besparing på 3,3 miljoner kronor från 2025. Det är först då nedläggningen skulle kunna få helårseffekt. Skulle samtliga förskolor läggas ned skulle en hel ledningstjänst försvinna.
"Det har inte räknats en besparing angående minskning av tjänster. Det är svårt att bedöma på vilken ny förskola barnen kommer att placeras om föreslagna förskolor läggs ned. Arbete med anpassning av organisationen utifrån antalet barn görs av rektorerna redan inför budgetår 2024", skriver man i utredningen.
Kommunen som helhet kan även göra besparingar genom att slippa investeringar på 1,1 miljoner kronor, som annars hade behövt göras i förskolorna de kommande tio åren.
Men på en pressträff tidigare i dag påtalade både förvaltningschefen Ola Karlsson, som varit med och gjort utredningen, samt nämndens ordförande Peter Karlsson (C) att man varit väldigt återhållsam gällande vilka besparingar nedläggningar kan innebära.
Läggs dessutom både skolan och förskolan ned på en ort blir besparingarna större.
Vårdnadshavarna kritiska
I utredningen har man även tittat på frågan hur en barnkonsekvensanalys.
"Den samlade bedömningen kan ses utifrån flera delar. Å ena sidan kan undervisning och kvalitet öka om barnen placeras på en större enhet. På en större enhet kan man samverka och möjlighet till planering och reflektion som har en direkt koppling till vilken undervisning barnet erbjuds. Behovet av vikarier är inte heller lika stort som vid en enavdelningsförskola. Det gör att barnen får färre nya kontakter och möten med okänd personal. Å andra sidan kan barn hindras att delta på allmän förskola då vårdnadshavare vid flera fall får en längre resväg och då avstår från att lämna barnen på förskolan. Det skulle drabba barnen mycket negativt på ett kort- och långsiktigt perspektiv. Det är vetenskapligt bevisat att barn som deltar i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre genom sin skolgång medan barn som inte går på förskola eller går på en förskola med låg kvalitet inte har samma förutsättningar att lyckas. Vidare kan en lång resväg påverka sömnen i och med att barnet somnar på vägen hem och inte kan somna i tid på kvällen, alternativt somnar och missar kvällsmat och umgänge med familjen. Det är negativt ur ett barnperspektiv", står det i utredningen.
På samtliga orter är det också ytterst tydligt att vårdnadshavarna motsätter sig nedläggningarna. Man ser konsekvenser som längre dagar, tröttare barn, sämre koncentration, splittrade relationer, otrygghet och att mamma- och pappatiden försvinner. Det här är bara ett axplock av de många negativa konsekvenser som lyfts fram.
Även för vårdnadshavarna ser man tydliga negativa konsekvenser på de berörda orterna. Det kan handla om att behöva skaffa en till bil, byta jobb alternativt tjänst eller till och med känna sig tvingade att flytta. Även här är det bara ett axplock som redovisas, men det är tydligt att man ser framför sig en försämrad och stressigare vardag.
Ser negativa konsekvenser
Även personalen ser negativa konsekvenser. Det handlar om att arbetslag splittras, att det kan skapas oro och stress och att tryggheten kan raseras. Samtidigt ser man vissa positiva konsekvenser, som att barnen får uppleva ett större samhälle, att barnets utvecklingszon utmanad eller vidgas ytterligare och att det kan sparas pengar för nämnden.
Förvaltningens slutsatser i utredningen inleds med att konstatera att det blir en större förändring för de yngre barnen, men att förändringarna kommer påverka barnen olika. Mer för en del, mindre för andra.
"I beslut bör stor hänsyn tas till barns trygghet och trivsel samt barns rätt till utbildning och undervisning", skriver man i sina slutsatser.
Man konstaterar också att det vid en nedläggning av förskolan i ett ytterområde finns risk att barn inte får möjlighet att delta på en allmän förskola, vilket skulle vara mycket negativt.
"I dag är det många barn inskrivna på kommunens enavdelningsförskolor. Det är inte möjligt att flytta hela barngruppen till närmast större enhet utan att splittra barngrupperna. För att erbjuda plats till en hel barngrupp så krävs tillbyggnad alternativt paviljonglösning. Man ska även ha med sig att barnen som sedan ska börja skolan kommer behöva göra ännu en flytt och då splittras igen, från de nya relationerna man skapat", skriver man vidare i sina slutsatser.
I januari ska politikerna ut och träffa vårdnadshavare på de fyra berörda orterna. Därefter väntas ett beslut kring nedläggning av förskolor och skolor tas i februari i nämnden. Därefter kommer det till fullmäktige för ett slutligt avgörande.
HÄR kan du läsa om skolutredningen och HÄR kan du läsa mer från dagens pressträff.