Nämndens ordförande Lis Astrid Andersson är inte överens med utredaren Agneta Gatel. Foto: Privat
Den omtalade handlingsplanen för barn- och utbildningsnämnden leder inte till några större direkta besparingar. Det står klart efter ett beslut i barn- och utbildningsnämnden i dag.
– Några 17 miljoner som Agneta Gatel (kommunens utredare) såg ser inte vi, säger BUN:s ordförande Lis Astrid Andersson (S).
Nej till att lägga ned Campus Vimmerby.
Nej till att lägga ned Vimmerby gymnasium.
Nej till att lägga ned restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet.
Det är de viktigaste beskeden från den handlingsplan som barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om i dag. Nämnden är hårt ekonomiskt pressad och går mot ett underskott på 10,5 miljoner i år. Trots det blir det alltså inga större besparingar i verksamheten.
Inleder utredningar
Nämnden sa ja till följande förändringar:
- Inleda utredning om att slå ihop Vimmerbys högstadier.
- Inleda utredning om att flytta årskurs sex från kransortsskolor och in till Vimmerby stad.
- Omvandla tjänsten som verksamhetssamordnare till ett ekonomistöd för rektorerna.
- Spara 400 000 på en tjänst för läs- och skrivutveckling.
- Säga upp en halv tjänst som nämnden bekostat på HR-avdelningen från och med 2019.
- Dra in 25 procents rektorstjänst på Vimmerby gymnasium från och med 2019.
Oppositionen röstade emot båda utredningarna som förvaltningen vill göra.
"Det har fattats struktur"
Förhoppningen är att ekonomistödet för rektorerna och förskolecheferna ska ge ett större ekonomiskt medvetande i beslutsfattandet.
– Några 17 miljoner som Agneta Gatel (kommunens utredare) såg ser inte vi, säger BUN:s ordförande Lis Astrid Andersson (S).
– Budgeten är underfinansierad, anser vice ordförande Kjell Alexandersson (M).
Förvaltningschefen Birgitha Sahlin:
– En del åtgärder i handlingsplanen har vi inte satt någon prislapp på, men vi tror på bättre hushållning. Cheferna har inte haft goda förutsättningar att hantera sin ekonomi. Det har fattats struktur, kontinuitet och rutiner. Att vi omvandlas en tjänst på förvaltningen ger ingen besparing i dag, men vi ser redan effekt och rektorerna och förskolecheferna har börjat prata på ett annat sätt.
Vems ansvar är det att cheferna inte haft rätt förutsättningar?
– Alla har ett gemensamt ansvar. Man kan inte säga att det är någons fel, utan nu försöker vi hitta en arbetsform som gör att vi hushåller mer med resurserna. Har man koll på pengarna så har man ofta mer pengar kvar och vi ser ett behov av en person med ekonomiutbildning som kan vara ett stöd till rektorerna.
Hur mycket kan det spara?
– Det är jättesvårt att säga, men vi märker redan nu att man pratar på ett annat sätt. Ekonomin har kommit högre upp på agendan.
"Jobbar hela tiden"
Att lägga ned restaurang- och livsmedelsprogrammet hade sparat drygt en miljon från och mer år tre.
– Till nästa år har vi många sökande och det är positivt. Lägger vi ned det kommer en del att välja andra gymnasium och det ger interkommunala ersättningar, säger Lis Astrid Andersson.
Närmare 80 procent procent av BUN:s underskott i år förklaras av högre interkommunala ersättningar än budgeterat – trots att kommunen anser sig ha en hög andel som väljer gymnasiet i hemkommunen.
– Det är inte så lätta frågor. Vi jobbar hela tiden med att bli mer attraktiva.