Centerpolitikerna Anders Åkesson, Ingela Nilsson Nahctweij, Lars Rosander och Karin Helmersson vill att nyanlända ska komma i arbete mycket snabbare.
Det måste gå mycket snabbare för nyanlända att komma i arbete. Det gäller att ha både hjärta och hjärna, menar Centerpartiets topptrio från länet inför riksdagsvalet.
– Människor måste komma i försörjning så fort det bara är möjligt, annars blir det ett kommunalt, statligt och individuellt bekymmer, säger Anders Åkesson (C).
Innan valet 2014 höll Centerpartiet i länet en pressträff under temat "Ja till nya grannar i Kalmar län". Sedan dess har, framför allt Hultsfred och Högsby, fått ta ett väldigt stort ansvar för de historiskt höga nivåerna av asylsökande som kommit till Sverige.
Men Centerpartiet brinner fortfarande för frågan – och vill nu att det ska gå mycket snabbare för att nyanlända att komma i jobb, korta ned väntetiden för asylsökande och helt reformera integrationsarbetet.
– Att människor snabbt kommer i arbete tror vi är väldigt viktigt. De tider som det handlar om nu är helt orimliga. I snitt tar det mellan sju och nio år och där vill vi se stora insatser för att det ska gå mycket snabbare, säger Anders Åkesson, Ingela Nilsson Nachtweij och Karin Helmersson när de träffade kommunalrådet i Hultsfred, Lars Rosander, för att diskutera integrationsfrågorna.
Partiet föreslår att samhällsinformation ska införas till alla asylsökande, att uppmuntra den ideella sektorn med föreningar i länet för deras insatser och se hur de kan utvecklas, att uppmuntra till bosättning på landsbygden, validering av utbildningar i högre utsträckning, utveckla "Låna en svensk"-konceptet på fler ställen i länet, införa instegsjobb och fler möjlighet att kombinera "lära på jobbet och språkundervisning".
– Det ska gå fort, men det ska samtidigt vara ordning och reda. Söker man sig hit som flykting och har asylskäl, då ska beslutet komma snabbare. Omedelbart ska man få samhällsinformation och språkundervisning. Då kortar vi ledtiderna och människor kan komma i arbete. Sköter vi integrationsarbetet blir det en möjlighet för de här människorna och en tillgång för Sverige. Men de måste komma i försörjning så fort som möjligt, annars blir det ett kommunalt, statligt och individuellt bekymmer, säger Anders Åkesson (C).
"Kunskapen finns med"
Centerpartisterna hänvisar till en utredning, som kom för något år sedan, vid namn Mottagandeutredningen. Utredaren Martin Olauzon ska ha pekat på en rad insatser för att effektivisera arbetet med integrationen.
– Kommer vi i regeringsställning blir Mauritz Olaussons utredning lagstiftning till stor del. Då skulle Lars Rosander få andra resurser av staten och kan agera. Mottagandeutredningen var konkret och innehöll en katalog av saker som ger kommunerna verktyg för att lösa situationen. Utredningen känns jäkligt rimlig och det skulle ge både Högsby och Hultsfred som kommun mycket mer att säga till om.
Ingela Nilsson Nachtweij menar att hösten 2015 innebar en stor ansträngning för Sverige och flera av länets kommuner.
– Av det lärde vi oss en hel del saker och den kunskapen finns med. När, och om, det kommer en ny flyktingvåg vet vi inte. Samtidigt finns det ett enormt kompetensbehov och många skriker efter händer och fötter. Vi har en del tankar om yrkesutbildning och att utveckla lärlingsutbildning som i Tyskland, säger Nilsson Nacthweij (C).
Karin Helmersson, trea på riksdagslistan, berättade om ett sorgligt exempel.
– Jag träffade en nysvensk som berättade att det tydligaste personen lärt sig i Sverige är att vänta, att man ska få vänta på allt. Det är rätt tragiskt att det är så, säger hon.
"En förutsättning"
Även när det gäller personer som fått vänta länge på svar och redan fått jobb, ville C lyfta.
– Vi besökte en industri i Högsby där man har många nyanlända, hela tio procent av arbetsstyrkan. Helt plötsligt skickas de hem fast alla papper och anställningen är klar. Det tar också bara längre och längre tid innan man får uppehållstillstånd, så hela den tiden tills man är anställningsbar blir längre, säger Nilsson Nachtweij.
Som i Hultsfred skriker både näringsliv och det offentliga efter kompetens. Men det gör de flesta i länet förstås.
– Arbetslösheten i Hultsfred ligger bland inrikes födda på tre procent och 25 procent bland utrikes födda. Det är en förutsättning att de här människorna kommer i arbete för att upprätthålla den samhällsservice vi har, säger Lars Rosander (C).
I Hultsfred har kommunen gått in med ett antal 100 000 kronor för att nyanlända ska få fortsatt utbildning.
– Det är ett kommunalt åtagande för att deras svenska ska bli bättre och för att minska tiden innan man kommer i arbete. Misslyckas vi med det här så kommer belasta försörjningsstödet i förlängningen.