Efter november såg det ut att bli ett underskott på åtta miljoner kronor för barn- och utbildningsnämnden. Men bokslutet visar att det blev hela 14,5 miljoner kronor i underskott.
– Det beror delvis på en felräkning av semesterlöneskulden, säger ordförande Peter Karlsson (C).
Nej, något trendbrott för den ansträngda barn- och utbildningsnämnden kom inte 2018 heller. I stället blev det än värre än väntat.
Efter sammanträdet i november pekade prognosen på åtta miljoner kronor i underskott. Nu visar bokslutet att det blev hela 14,5 miljoner kronor i underskott.
– Vi trodde det skulle bli mellan nio och tio miljoner någonstans. Att det blev så här beror delvis på en felräkning av semesterlöneskulden, säger Peter Karlsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Tyngst ekonomiskt går det för grundskolan. Där var nettounderskottet 11,2 miljoner kronor.
– Vi har använt resurser ämnade för elevundervisning för att täcka IT-kostnader. Sedan ökar antalet elever i behov av extra stöd mycket. Vi ligger tio miljoner kronor över budget på elevassistenter.
– Det är något vi måste jobba med och se vad vi kan göra åt det, säger Marie Nicholson (M), vice ordförande.
"Finns solskenshistorier"
För gymnasieskolan redovisas ett underskott på 4,2 miljoner kronor. Det handlar till väldigt stor del om kostnader för elever som går i andra kommuner.
– Det är 6,5 miljoner kronor i interkommunala ersättningar. Själva gymnasiet går plus och det ser positivt ut inför hösten. Det är 75 procent som har sökt till Vimmerby gymnasium, det brukar ligga runt 70 och det är rätt fantastiskt. Rikssnittet ligger lite över 50 procent. Det är också en större grupp som går ut nian i sommar.
Marie Nicholson säger att det kan bero på att gymnasiet rankas högt.
– Och att det finns solskenshistorier som den om eleverna på elprogrammet. Omsorgsprogrammet har varit populärt och det finns ett pågående kvalitetsarbete.
Överskott på förskolan
Förskolan gör ett överskott på 2,8 miljoner kronor, fritidshemmen gör ett underskott på 0,8 miljoner och särskolans budget håller.
– Det tillfördes väldigt mycket pengar förra året och överskottet beror på färre barn. Men det är svårt att planera, det handlar inte ens om ett år. Nu ser vi en fördel av att kunna flytta medel mellan verksamheterna, säger Nicholson.
Vuxenutbildningen redovisar ett underskott på 2,6 miljoner kronor.
– Totalt 14,5 miljoner kronor är inte bra. Men det beror mycket på att elever med stora behov ökar, volymökningen vi har haft och de interkommunala ersättningarna, säger Lis Astrid Andersson (S).
"Satt in en extra resurs"
Den ökande kostnaden för elevassistenter är ett bekymmer, säger Marie Nicholson.
– Frågan är hur vi ska lösa det. Alla ska gå i vanlig skola och lärarna måste också klara av den grupp man har. Det är svårt att klara av det med låg grundbemanning. Det kanske går att samordna elevassistenterna, så att de jobbar mer effektivt, men det är upp till verksamheterna.
Peter Karlsson:
– Vi jobbar mycket med att rektorerna ska veta vilken budget de har att jobba med. Vi har satt in en extra resurs på förvaltningen för att kunna hjälpa till med det, så att vi ska kunna sätta in åtgärder tidigare.