I sitt svar på den hårt kritiska revisionsrapporten om höstens arbetsmiljökris i stadshusets allra yttersta topp har kommunstyrelsen lyft fram ett 15-tal åtgärder som man har vidtagit. Det handlar bland annat om föreläsningar, utbildningar, samtalsstöd och introduktionsprogram för tydligare roller mellan politiker och tjänstemän.
En gemensam strategisk plan för politiker och tjänstemän ska också tas fram och en processledare kan också tas in för att stärka tilliten mellan dem.
Något konkret svar på kritiken om att kommunstyrelsens insatser inte var tillräckliga och sattes in för sent har dock inte lämnats.
– Det berodde på att missivet som följde med revisionsrapporten inte sa att vi skulle göra det. Det står att revisorerna vill ha svar på vilka åtgärder som har vidtagits eller planerats utifrån våra bedömningar. Vi har listat det vi tagit fram som förslag sedan arbetsgruppen började i september. Det handlar bland annat om hur vi får en bättre struktur och hur kan vi förtydliga rollerna. Jag tror att du, och andra, har missförstått lite. Det här svaret är inget försvarstal. Det är ingen förklaring att det beror på det här eller det här. Vi uppfattade deras krav som att vi skulle beskriva åtgärder, säger kommunalrådet Jacob Käll (C) och fortsätter:
– Sedan kommer revisionsberättelsen som säger att det här är vad de vill föreslå för fullmäktige. Där framförs det kritik och det går till KF:s presidium. Det är alltid så att de som får anmärkning eller inte beviljas ansvarsfrihet måste få chansen att yttra sig. I det läget skulle vi kunna beskriva varför det blev som det blev. Det är inte klart hur vi ska göra det, men där kan nästa svep komma där vi ger ytterligare svar och det ges till KF:s presidium. Nu är det bara strikt vad vi har gjort.
Åtgärderna ni har vidtagit – vad ska det innebära i praktiken?
– Bättre kompetens, mer arbetsmiljöansvar och tydligare roller. Sedan ser jag positiva effekter som att vi tajtar ihop samarbetet. En kris kan tajta ihop oss, att vi måste göra något tillsammans för att lösa det. Det kan bli ett bättre gäng.
"Inget facit för alla"
Ett stort diskussionsämne har varit rollfördelningen mellan politiker och tjänstemännen. Under krisen påstods det också att rollfördelningen sattes ur spel.
– Det finns inget facit för alla kommuner. Kort sagt kan man säga att politiker bestämmer vad som ska göras, medan tjänstemännen säger att så här kan vi göra det. Ibland blir det sammanblandning och det är en kritik, att rollfördelningen inte är klar. Vi har haft en expert från Linköpings universitet om hur man ska agera i en kommun, så att det blir effektivt.
Borde man inte vara införstådd med hur rollfördelningen ser ut när man tillträder en hög post?
– Man kan tycka att det är en brist, att inte alla ledamöter har den kunskapen exakt. Men det kan också variera från kommun till kommun hur gränsdragningarna dras och det kan utvecklas över tid. Det är komplexa frågor och numera har man byggt upp en tjänstemannakår. Det finns ingen lag som säger att så här eller så här ska det vara. Det kan också variera från tid till tid.
Har tjänstemännen fått för mycket makt?
– Jag tycker att vi politiker styr. Men det beror också på vad man menar med styr. Tjänstemän sitter på expertkunskap och utan deras kunskap kan vi inte klara av att ta våra beslut. Så på så sätt har tjänstemännen ett kunskapsinflytande, men det är helt naturligt.
Hur kunde det vara så oklart vem som hade arbetsmiljöansvaret?
– Det är inte så oklart som det framställs där.
Men ni agerade ju fel, så då var det väl oklart?
– Det är mycket enklare och tydligare i ett företag till exempel, där är det alltid chefen och så vidare. Men i det här fallet har KS-ordförande arbetsmiljöansvaret för kommundirektören. Då blir det knepigt om man tror på rapporten, att det var förre KSO som var orsaken till problemen. Då kan inte hon ta ansvar för arbetsmiljöproblemen. Då gick det upp till KF:s ordförande.
Men det var ju fel?
– Delvis var det så. En styrelse har alltid ansvar och det kanske inte var helt tydligt. Men nu är arbetsmiljön uppe varje KS. Vi har haft utbildningspass och de flesta i en politisk organisation är fritidspolitiker. De har inga formella utbildningar. Det är ett ansvar för KS att se till att den som kommer in har rätt kompetens. Det är också partiernas ansvar. Vi hade ett arbetspass för 14 dagar sedan och då kom vi fram till att se till partierna också har det här ansvaret. Om man till exempel värvar en ny medlem och den personen sedan står på en lista över valbara kandidater, då är det också partiets ansvar att se till att den vet vad det innebär.
Du beskriver mycket dig själv där. Fick du den hjälpen?
– Nej, det fick jag inte. Men när man väl kommer in har man politikerubildning och jag ska gå SKR-utbildning. Men jag fick inte det innan. Jag tycker att partierna har ett stort ansvar att se till att personer som kommer in har rätt kompetens.
"Tar till oss den här kritiken"
Revisorerna skriver i revisionsberättelsen att man är "mycket kritiska till kommunstyrelsens hantering av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på kommunstyrelseförvaltningen. Detta främst då kommunstyrelsen inte har säkerställt en god organisatorisk och social arbetsmiljö på KS-förvaltningen och att styrelsen inte har vidtagi tillräckliga åtgärder i tid för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen".
– Vi tar till oss den här kritiken och därför har vi vidtagit åtgärder av olika slag. Vi inser att vi måste göra något åt den.
Är den rättmätig?
– Jag kan inte gradera eller betygsätta revisorernas synpunkter. Jag har suttit i ideella föreningar och min utgångspunkt är att man ska lyssna på revisorerna, det är de som kan frågorna, de kan se på det utifrån och objektivt. Som styrelsedamot, oavsett ideell förening eller aktiebolag, måste man ta till sig det de säger. Det var orättvist kan man tycka. I nästa steg, när KF säger att "ni får grava anmärkningar", då kan vi säga att det är fel eller väl hårt på grund av detta eller detta. I sådana fall måste vi ha en förklaring till varför vi försvarar oss. Att nu gå in i en diskussion om revisorernas synpunkter är fel.
Men det blev en kaotisk situation, varför dröjde ni med åtgärder?
– Det där är en sak vi kommer ge svar på till KF. De kanske ställer just den frågan. Jag vill inte gå in i svaromål på det nu och vi måste diskutera det i KS när vi får frågor om det.
Enligt din föregångare, Ingela Nilsson Nachtweij, är det en starkt kritiserad rapport. Hur är din syn på det?
– Jag kan inte se det.
Hur ser du på den kritik som granskningen fått?
– Jag vill inte recensera rapporten. Revisorer är de som ska kunna granska på ett professionellt sätt. Jag har aldrig varit om att man har kritiserat revisionsrapporten så. Man kan ha synpunkter, men det tar man i sitt svar eller i förklaringar, där vi eventuellt ska yttra oss. De kanske ställer frågor som du gör. Då kan man tycka och tänka, men att kritisera revisionsberättelsen förstår jag inte.
Jag tror att det är KPMG:s granskning man kritiserar mest?
– Man kan ha åsikter om det, men jag uppfattar inte att det är en stark kritik. Det har jag inte hört.
"Skadar tilliten"
Jacob Käll tror att förtroendet från allmänheten har naggats i kanten.
– Det är en av våra stora uppgfter att visa medborgarna att de kan ha förtroende för oss. När vi gjorde det arbetet i september gjorde vi en riskbedömning. En av de stora sakerna var att det skadar varumärket Vimmerby kommun och framför allt hos invånarna. Det skadar tilliten. Åtgärderna vi gör är delvis för att komma tillbaka och bli bättre.