Det satsas just nu mycket på att höja kompetensen inom äldreomsorgen i Vimmerby kommun. På lärcenter i Vimmerby pågår just nu tre nystartade utbildningar som alla har som syfte att höja kompetensen hos befintlig personal inom kommunens äldreomsorg.
Tre olika utbildningar – Äldreomsorgslyftet, Kombinationsutbildning – Vård och yrkessvenska samt en Språkombudsutbildning är nu sjösatta på lärcenter. Alla tre satsningarna finansieras av statsbidrag och är ett samarbete mellan Vimmerby kommun, vuxenutbildningen och föreningen Vård och Omsorgscollege.
Äldreomsorgslyftet – ”Stort att man får göra det här och få betalt samtidigt”
Äldreomsorgslyftet är ett riksomfattande projekt, initierat av regeringen 2020. Meningen är att personal inom äldreomsorgen som saknar utbildning ska få utbilda sig till undersköterska eller vårdbiträde på betald arbetstid. Utbildningen startade redan förra året, och till jul är den första kullen med elever färdigutbildade.
Två av eleverna som gått utbildningen i Vimmerby det senaste året är Anne Lund och Marie Svensson. Båda har arbetat inom äldreomsorgen i närmare 35 år, och kan snart alltså äntligen titulera sig undersköterskor, även på pappret.
– Det är stort att man får göra det här och få betalt samtidig. När vi sökte utbildningen trodde vi kanske inte att vi skulle komma med, att vi var för gamla. Det har varit en ära att bli uttagen, som att jag har gjort ett bra jobb. Det har stärkt oss, säger Anne och tittar på systern Marie.
– Vi har kunnat grunderna, men inte orden och begreppen. Nu får vi lära oss mer detaljerat om vad som händer i kroppen. Sedan har vi validerat mycket. Det är roligt för lärarna säger att de inte upplevt tidigare att ha en klass med så mycket kunskap, säger Marie och berättar att hon upplever att de även får dela med sig av kunskap som de har och sin erfarenhet efter lång tid i yrket.
Utbildning för de som inte har tillräckliga språkkunskaper
En av de nyare satsningarna är Kombinationsutbildning – Vård och yrkessvenska. Även den utbildningen vänder sig till personal som redan arbetar inom äldreomsorgen. Här får de chansen att studera halvtid på betald arbetstid.
– Vi fick en förfrågan från kommunen om vi kunde göra något för dem som har en tjänst, men inte har utbildning, och saknar det som krävs för att läsa undersköterskeutbildningen. En del saknar ordentlig grundskoleutbildning, eller svenska och samhällskunskap som vi kräver, berättar Majgret Salminen, lärare i social omsorg.
– Eleverna är på väldigt olika nivåer i klassen när det gäller bakgrund. De förstår mycket talad svenska, men en del har svårt för att läsa och skriva. Språkutvecklande arbetssätt är ett arbetssätt som Skolverket lyfter mer och mer och det är därifrån vi fick idén om att arbeta som vi gör med kursen.
Vänder på momenten – praktiskt först, sedan teori
Arbetssättet går ut på att läraren istället för att börja undervisa teoretiskt om ett ämne och sedan övergå till att praktiskt träna på det, vänder på momenten och börjar med att visa bilder och filmer från moment i yrkesutövningen som eleverna känner till.
– Ska vi till exempel prata om ”Personnära omsorg” så visar jag bilder på det först – kanske en undersköterska som hjälper en brukare i olika situationer kring mat och hygien. På så vis ringar man in vad det handlar om. Sedan får eleven testa praktiskt, och efter det går man in på teorin. Ofta har jag gjort precis tvärt om innan. I studier har man sett att en del elever som har svårt med språket kan sitta en hel lektion och inte förstå vad det handlar om förrän man kommer till praktiska delar i slutet. Vänder man på det så har de en helt annan chans att förstå.
När eleverna gått igenom kursen Social Omsorg både praktiskt och teoretiskt får de sedan svenskaundervisning av lärare Lena Linderbäck utifrån sina yrkeskunskaper. Undervisningen är alltså inte "vanlig" svenskaundervisning utan praktisk yrkesssvenska med fokus på de ord och termer som används i yrket.
”Den här möjligheten är fantastisk”
Gullatida Sayna har jobbat på äldreboendet Vidala i Södra Vi i sex år. Hon berättar att hon i sin bekantskapskrets inte har så många att öva svenska med, så att få gå utbildningen och fokusera på att lära sig bättre svenska är en möjlighet hon är mycket glad över.
– Jag känner mig glad och trivs bra. Lärarna är jättesnälla och hjälper mig att känna mig bättre på svenska.
Utbildningen är bra tycker hon, men lite tuff.
– Lite tufft. Jag pratar mycket engelska och thailändska men svenska pratar jag bara på jobbet. Nu lär jag mig nya ord och känner mig lite bättre. Det hjälper mycket, säger Gullatida.
Tawfiq Nikzad har arbetat på Vimarhaga i två och ett halvt år. Han berättar att han började som praktikant där 2019 och ett tag jobbade heltid samtidigt som han pluggade heltid för att bli undersköterska. Det var för tufft, så när han fick den här möjligheten, att arbeta halvtid och studera halvtid tog han chansen, berättar han.
– Jag trivs jättebra och jag känner mig jättestolt! Den här möjligheten är fantastisk. Jag tror att jag kommer att fortsätta studera om jag har möjlighet sedan. Jag vill studera till undersköterska, säger Tawfiq och säger att det är bra att kunna praktisera det han lär sig i utbildningen
Språkombudsutbildning
Ännu en åtgärd för att främja språkutvecklingen på arbetsplatser är att införa så kallade Språkombud. Syftet är både att hjälpa anställda som inte har svenska som modersmål, men också höja den språkliga kompetensen överlag och se till att texter och kommunikationen överlag blir så tydlig som möjligt på arbetsplatserna. Utbildningen riktar sig till anställda på kommunens olika arbetsplatser inom vård och omsorg. Fyra undersköterskor från Vimmerby kommun utbildas nu till språkombud tillsammans med fyra undersköterskor från Västervik.
Simone Verhoek är en av två ansvariga lärare för språkombudsutbildningen och har själv nyligen genomgått en utbildning för språkutbildare.
– Språkombuden kommer att vara spindeln i nätet och ha många uppgifter. Arbetsplatserna ska vara språkutvecklande, inte bara för människor med svenska som andraspråk. Ombuden ska se texter som är krångligt skrivna, kolla mallar och manualer och se till att arbetsplatsen blir inkluderande för alla. Se till att de som har svenska som andraspråk, att deras kunskaper tas till vara. Att vara en länk i kommunikationsmissar – vad har hänt, vad kan vi lära av det här? berättar Simone.
Metoden används redan på flera arbetsplatser i Sverige, berättar hon.
– Många ställen har språkombud redan, och alla är jättenöjda. Det har förändrat sättet att arbeta på, så att man inte bara går i invanda mönster utan har ögonen öppna för andra synsätt och andra kulturer.
I en ytterligare artikel berättar ansvariga chefer på kommunen, Karin Holmgren och Robert Lindström om satsningarna.