Barnkonventionen ska omsättas i praktiken: "Barnen ska märka skillnad"

Barnkonventionen blev svensk lag år 2020. Nu pågår ett gemensamt arbete i länet som kallas för "Barnsrättslyftet". 

– Det är en gemensam kraftsamling mellan Länsstyrelsen i Kalmar län, Barnombudsmannen och Kommunförbundet Kalmar län. Det handlar om att omsätta barnkonventionen i praktik och en del av "Barnrättslyftet" är att varje kommun i länet ska ta fram en avsiktsförklaring om vad kommunen vill med sitt barnrättsarbete, berättar kommundirektören Ola Karlsson. 

Den avsiktsförklaringen fattade kommunen beslut om på sitt sammanträde i veckan. Nu ska varje kommun presentera och redovisa sin avsiktsförklaring vid ett möte på länsstyrelsen den 10 december. 

– Målet är att stärka barn och ungas möjligheter att uttrycka sina åsikter, bli lyssnade på och få ett verkligt inflytande i frågor som rör deras liv. Tanken är att förverkliga barnkonventionens intentioner. 

"Märker barnen alltid det?"

Avsiktsförklaringen i Vimmerby kallas för "Ett Vimmerby där barn märker skillnad". 

– Vi pratar om att vi redan i dag gör ganska mycket som har med barnkonventionen, barns rättigheter och barns möjligheter att göra. Men märker barnen alltid det? Det tror vi kanske inte att de gör. Därför behöver vi se hur vi kan förbättra vårt arbete så att barnen verkligen märker skillnad av det vi gör. 

Utifrån avsiktsförklaringen har man tagit fram fyra mål. Det handlar om att skapa forum för barnsyn inom kommunens verksamheter, delaktighet och reellt inflytande för barn och unga och att man ska utreda förutsättningarna för att starta en arbetsmodell som heter samrådsskola.

Just samrådsskola är tänkt att ge barn större inflytande.

– Det är ett koncept som man har testat i några andra kommuner också. Det innebär att när vi exempelvis ska göra en barnkonsekvensanalys ska ställa frågor och prata med barn och unga. Jobbar man inom barn- och utbildningsförvaltningen är det ganska enkelt. Om man ska genomföra en förändring som kan påverka eleverna på en viss skola kan man inom den egna organisationen vända sig till rektorn och ge ett uppdrag att göra en barnkonsekvensutredning om hur eleverna på skolan kommer att påverkas.

Ska kunna vända sig till samrådsskolan

Nu ska man även titta utanför detta område.

– Det kan exempelvis sitta en tjänsteperson inom kommunstyrelseförvaltningen som ansvarar för att ta fram ett beslutsunderlag som kommer att påverka barn. Tanken är att en tjänsteperson ska kunna vända sig till samrådsskolan för att kunna intervjua, fråga och utreda frågan utifrån barnens perspektiv, säger Ola Karlsson.

En förberdd skola ska då kunna hjälpa till med utredningar och möten med barn och elever.

– På så sätt kan vi få reda på hur barnen kan påverkas av de beslut som vi ska fatta. Det är en del av arbetet som ligger under målet om delaktighet och reellt inflytande.

Särskild barnrättsgrupp utsedd

Ytterligare ett mål, det sista, handlar om rättighetsbaserade och kunskapsstyrda beslut.

– Där ser vi att vi behöver systematisera genomförandet av barnkonsekvensanalyser i beslutsprocesser som rör barn. Vi kan göra betydligt fler barnkonsekvensanalyser än vad vi gör i dag. Därför är en av aktiviteterna att rutinmässigt genomföra barnkonsekvensanalyser vid beslut i nämnder och förvaltningar där det anses rimligt. 

En särskild barnrättsgrupp får nu ansvaret. 

– Vi har utsett och formerat en arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar och den kallar vi för barnrättsgruppen. Det är de som ska få utbildning och ta fram en handlingsplan för att målen och aktiviteterna i avsiktsförklaringen faktiskt ska bli genomförda. 

Den rödgröna majoriteten är positivt inställt till förändringen.

– Det lyfter arbetet till nästa nivå, säger kommunstyrelsens ordförande Eva Kindstrand Ströberg (S).